Ett generationsskifte berör både familj, pengar och kärlek – tre delar som kan väcka många och stora känslor. Men för de flesta går det alldeles utmärkt att ta sig över svårigheterna. Och det finns en process att följa och kunnig hjälp att få.

Ulf Skarin, som har arbetat med generationsskiften på Swedbank Private Banking i många år, summerar sina tre bästa grundtips:

– Vänta inte för länge, för en öppen dialog och ta hjälp utifrån.

När är det dags?

Generationsskiftet gör sig, såklart, bäst när den som ska ta över och den som ska lämna känner sig redo. I bästa fall sammanfaller tidpunkterna – i många fall får man kompromissa.

– Ett generellt råd är att inte vänta för länge. Den som tillträder måste få en rimlig chans att ta sig an uppgiften med kraft och energi. Starta gärna processen några år innan skiftet ska genomföras, säger Ulf.

En sak att fundera över, om flera av barnen är intresserade, är i vilka olika faser av livet barnen befinner sig och hur valet av tidpunkt påverkar deras vilja och förmåga att bli gårdens nästa ägare.

Prata med varandra

Det viktigaste steget i den här processen är att få till en uppriktig och öppen dialog. Det betyder att alla inblandade ska ges möjlighet, och ha ansvar för, att formulera och uttrycka sina önskemål och åsikter. Ulf Skarin menar att det inte duger att man som förälder tycker sig veta vad barnen vill. Erfarenheten visar att den typen av antaganden ofta är helt eller delvis missvisande.

– Tro inte att du vet vad andra tycker och tänker – låt dem komma till tals, säger Ulf vidare.

Använd expertisen

Är du osäker på hur du ska leda samtalen eller orolig för att det ska ”bära iväg”, ta hjälp av en expert.

– Det finns duktiga beteendevetare, med erfarenheter av generationsskiften, som från sin neutrala position kan se till att samtalen blir konstruktiva och framåtriktade. Och kom ihåg: Det är inte nu du ska bjuda in juristen eller skatteexperten. De första samtalen måste få handla om viljor och känslor. Värderings-, skatte- och avtalsfrågor kommer i ett senare skede, säger Ulf.

En känslig fråga kan vara om ingifta ska vara med i samtalen eller inte. 

– Det finns inget givet svar på det. Förutsättningarna är så olika, men ju mer personen kommer att påverkas av utfallet, desto större anledning finns det för honom eller henne att vara med, säger han.

Det blir inte som du har tänkt dig

”I ett bra generationsskifte är alla lite missnöjda” är ett sätt att uttrycka det faktum att ingen kommer att få precis som hen vill.

– Alla måste vara införstådda med att det kommer behöva jämkas. Man går in i samtalen med en plan, och måste vara beredd att gå därifrån med en annan, säger han.

Inför samtalen är det viktigt att du har en klar bild av vad era möten ska leda till.

– Gör en dagordning och för protokoll. Bestäm tidpunkt och agenda för nästa möte vid sittande bord. Samtalen kan bli jobbiga och risken är stor att känslan av obehag kväver hela processen. Och det är oftast den sämsta tänkbara lösningen.

Nästa steg

När ni har kommit fram till ett upplägg som alla kan acceptera är det dags att fördjupa sig i de legala, ekonomiska och skattemässiga konsekvenserna. Sannolikt kräver den här fasen en del nya ställningstaganden och kompromisser.

– I det här läget är det bra att låta den eller de som ska ta över gå hem och jobba fram ett ägardirektiv, som beskriver vad man vill med sitt ägande. Handlar det om att expandera, få en rimlig lön, köra på lågvarv eller bygga upp verksamheten för att sälja? Ska flera barn ta över tillsammans måste de kunna formulera ett kompanjonavtal, som visar att de är överens om risknivåer, budget, ersättningar och insatser, säger han.

Skriv ett papper

Sedan är det mesta en fråga om formalia.

– Ta hjälp av banken eller en jurist. Jag brukar också rekommendera familjerna att skriva och underteckna ett dokument, i löptext, som beskriver processen och vad de inblandande har kommit överens om. Det juridiska värdet av dokumentet är begränsat, men som en gemensam grund för framtida diskussioner kan det vara guld värt.