Hoppa till textinnehållet

Boindex

Familj packar upp flyttlådor i det nya hemmet

Swedbanks Boindex speglar hushållens köpkraft i samband med hus- och bostadsrättsförvärv. De löpande utgifter som uppkommer i samband med köp av nytt boende sammanvägs och sätts i relation till disponibel inkomst.

Forskning visar att när andelen disponibel inkomst som går till att finansiera bostadsköp överskrider 30 procent får många problem. Detta kan alltså ses som en brytpunkt, och Swedbank har därför satt som norm att Boindex då når 100. Ett Boindex över 100 talar alltså för förhållandevis god köpkraft bland hushållen, medan ett index under 100 tyder på att hushållen har sämre köpkraft än den fastlagda normen.

Swedbank Boindex sammanställs kvartalsvis och visar alltså vilken marginal bostadsköpare har vid hus- och bostadsrättsköp. Jämförelse över tid samt uppdelning i olika regioner, områden och bostadssegment möjliggör framtagning av en rad indikatorer – som kan hjälpa oss att förstå prissättningen på bostadsmarknaden.

Aktuell rapport

Swedbank Boindex kvartal 1 2022: Boindex fortsätter ner för tredje kvartalet i rad.

 

Boindex Q1 2022 (pdf)

Videopresentation av Boindex Q1 2022

Temarapport - Vad innebär högre räntor? (pdf)

Pressmeddelande

Swedbank Boindex kvartal 1: Boindex fortsätter ner för tredje kvartalet i rad

Högre bostadspriser i kombination med högre bolåneräntor gjorde det svårare för många att köpa en bostad under årets första kvartal. Det visar Swedbank Boindex, som sjunker för tredje kvartalet i rad.

Swedbanks sammanvägda Boindex sjönk med fyra enheter till 107 under kvartal ett 2022. Hushållen behöver nu lägga i genomsnitt 28 procent av sin disponibla inkomst på boendekutgifter om de köper en bostad idag.

- Högre bostadspriser i kombination med högre bolåneräntor gör det svårare för hushållen att köpa en bostad. Fortsätter ränteuppgången ökar sannolikheten för lägre bostadspriser, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom.

Kraftig ökning av boendeutgifter
Boendeutgifterna för den som köpte ett småhus under kvartal ett steg kraftigt. Tio procent högre småhuspriser och 0,09 procentenheter högre ränta gjorde att boendeutgifterna steg med 17 procent. Den kraftiga ökningen beror på att högre bostadspriser påverkar både ränteutgifter och amorteringar.

- Lägre räntor har tidigare balanserat effekten av stigande bostadspriser. Men när räntorna stiger samtidigt som bostadspriserna också stiger blir effekten kännbar. Det nu hög tid att se över sina lån och bedöma hur räntekänslig man är, säger Arturo Arques.

Hushållen är mycket räntekänsliga
Med höga bostadspriser följer en hög skuldsättning och räntekänslighet. Riksbankens förändrade syn på räntan och Swedbanks ränteprognos om 1,5 procentenhet högre ränta om ett år innebär att månadskostnaden för bolåneräntan kommer öka med nästan 100 procent om prognosen blir verklighet. För sammanboende i småhus och bostadsrätt innebär det ökade kostnader på i genomsnitt 2 000 till 2 700 kronor i månaden. I Stockholm stad skulle det innebära 4 400 till 5 500 kronor i ökade räntekostnader per månad.

Bostadsrättshavare riskerar en dubbelsmäll
Stigande bolåneräntor och högre räntor för bostadsrättsföreningar innebär att många bostadsrättshavare riskerar att drabbas av högre månadsavgifter. En förening med en normal skuldsättning på 6 000 kronor per kvadratmeter boyta behöver höja månadsavgiften med 560 kronor per månad för en lägenhet på 75 kvadratmeter. En nyproducerad bostadsrättsförening med dubbel så hög skuldsättning behöver höja avgiften med 1 200 kronor i månaden.

- Högre ränta riskerar att drabba bostadssättshavare i storstäder extra hårt. Att ha stora lån både privat och i bostadsrättsföreningen är ingen bra kombination. Rådet till alla som bor i en bostadsrättsförening är att läsa årsredovisningen noga och ta hänsyn till föreningens lån när man bestämmer sig för om man ska binda räntan eller inte på sina egna bolån, säger Arturo Arques.